Historien tog inte slut med KGB-arkiven (1)
Eestlased Rootsis 03 Nov 2013  EWR
    Trüki   E-post   FB     
http://www.svd.se/opinion/leda...

TALLINN Det svenska deltagandet i Nato-övningen Steadfast Jazz, den viktigaste i Atlantpakten på sju år, hälsas med glädje i Estland; i stället för att vara konsument av kollektiv säkerhet kring Östersjön bidrar Sverige denna vecka till den västliga försvarsalliansen, låt vara i mindre utsträckning än man kunde ha gjort som Nato-medlem.

Bakgrunden är vår anslutning till Natos slagstyrka Nato Response Force i mitten av oktober, till vilken vi vid behov kommer att tillföra flyg, fartyg och trupp. Att även Finland tagit detta steg menar man i huvudstaden stärker den nordiska försvarsgemenskapen.

Det kan behövas, ty motståndaren rustar. Nyligen förevisades i den ryska operation Zapad ett nytt attackflygplan, Su-34 Fullback. Vilka attackmålen är i Sverige tycks svårt att få bekräftat, vilket även gäller frågan om den ökade ryska aktiviteten i luften motsvaras av liknande mönster under vattenytan, en ännu inte bekräftad sannolikhet.

I detta vårt östra broderland är man inte bara oroad över grannens hårda makt utan också den mjuka. Där vet man vad den ökade ryska internet-övervakningen innebär, inte bara för rysk opposition utan också för den signalspaning som bedrivs mot de baltiska republikerna. Via Sorm-systemet intensifieras kontrollen av utländska servrar.

Ett annat exempel på avsikter är mer traditionellt spionage. Fallet Herman Simm är belysande. Med bakgrund i 1960-talets sovjetstyrda estniska polis lyckades han göra karriär som spion för Moskva, trots att Sverige redan på 1970-talet hade nekat honom inresevisum. På 1990-talet blev han rikspolischef, 1995 chef för omvärldsanalys i Försvarsdepartementet med tillgång till alla säkerhetsklassade dokument. Efter Estlands inträde i Nato 2004 befordrades han till sambandsman i alliansens högkvarter i Bryssel.

Omgivningens förvåning blev desto större när han greps 2008 och dömdes till 13 års fängelse som agent för den ryska militära utlandstjänsten SVR. En skaderapport från Nato kallar Simm ”den skadligaste spionen i Natos historia”.

Han var inte ensam. 2012 dömdes förre säkerhetspolisen Aleksei Dressen till 16 års fängelse. Nyligen avslöjades ett tredje fall; Vladimir Veitman, anställd i underrättelsetjänsten sedan 1991, greps i augusti i år som misstänkt för att fram till sin pensionering 2011 ha tjänat ryska underrättelseorgan. Den estländska säkerhetstjänstens chef Arnold Sinisalu hävdar att Ryssland fortsätter att ”aggressivt försöka rekrytera agenter” efter Estlands inträde i EU och Nato. Riksåklagaren Norman Aas bekräftar att fler fall av landsförräderi är att vänta.

Att KGB-arkiven försvann med ockupanterna i samband med befrielsen 1991 innebär inte att historien har tagit slut. Det finns fortsatt anledning att hålla ögonen på infiltrationen österifrån, inte bara i Estland. Deras sak är vår. Och svår.

Mats Johansson är ordförande i tankesmedjan Frivärld, riksdagsledamot (M) i utrikesutskottet och grundare av riksdagens baltiska nätverk.
 
    Trüki   E-post   FB     
SÜNDMUSED LÄHIAJAL
Aug 21 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 22 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 23 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 24 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 25 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 26 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool

Vaata veel ...

Lisa uus sündmus