Samarbeten stärker vår krisberedskap
Eestlased Rootsis | 01 Nov 2013  | EWR OnlineEWR
I dagarna inleds Nato övningen Steadfast Jazz som till största delen genomförs i Lettland och Polen. Sverige är det tredje partnerlandet som nu deltar tillsammans med Finland och Ukraina. Försvarsberedningens arbete har gjort det möjligt, skriver försvarsberedningens ordförande Cecilia Widegren (M).

http://www.svd.se/opinion/bran...

Samtidigt som Nato övar i närområdet är Sveriges Försvarsberedning på plats i Baltikum för samtal med utrikes- och försvars-, såväl politiska- som militära ledningar.
Vi är där med utgångspunkt från Sveriges Försvarsberednings nya säkerhetspolitiska rapport som presenterades i maj ”Vägval i en globaliserad värld”. Vår utgångspunkt att samtala möjligheterna till ett fördjupat och breddat försvarssamarbete med Estland, Lettland och Litauen. Ett nära samarbete med länder kring Östersjön bidrar till att stärka säkerheten i vårt närområde. Samtalen kommer att utgöra ytterligare ett värdefullt underlag i Försvarsberedningens försvarspolitiska rapport som ska presenteras i mars 2014. Nyligen hade vi liknande samtal med våra norska grannar på plats i Bodö.

Sverige har en speciell relation till de baltiska staterna ända sedan frigörelsen från Sovjetunionen på 1990-talet. Framför allt gav den svenska regeringen under Carl Bildt ett uttalat stöd till Estlands, Lettlands och Litauens självständighetskamp och uppbyggnaden av ländernas försvarsmakter möjliggjordes bland annat genom stora materieldonationer och utbildningsstöd från Sverige. Detta blev också en viktig del i Sveriges omorientering i utrikespolitiken bort från den gamla neutralitetspolitiken, mot en mer aktiv solidarisk politik.

Sedan kalla krigets slut har Östersjön och Norden präglats av stabilitet och avspänning. Land efter land flätar sig samman i olika samarbeten och säkerhetsarrangemang. Potentiellt sett besvärliga frågor som till exempel gränsdragningskonflikter och tillgång till naturresurser har kunnat hanteras inom ramen för väl fungerande multilaterala strukturer. De senaste åren har också inneburit att många av stater som en gång tiden var medlemmar av Warszawapakten nu är medlemmar av Nato och EU. Detta gäller till exempel för de baltiska länderna.

Östersjöregionen och vår del av norra Europa får nu en ökad geostrategisk betydelse. Viktiga faktorer som driver den utvecklingen är Östersjöns ökade betydelse som nav för till exempel handelssjöfart, där det varje ögonblick rör sig cirka 2 000 fartyg. Men också till exempel klimatförändringarna i Arktis som öppnar upp nya möjligheter för råvaruutvinning samt den politiska utvecklingen i Ryssland. USA:s orientering mot Asien är också en viktig faktor som innebär att vi i Europa får ta ett större ansvar för vår egen säkerhet.

Försvarsberedningen konstaterar att den säkerhetspolitiska utvecklingen går allt snabbare, komplex och gränslös, vilket gör att behovet av samarbete ökar. Vi står inför gemensamma utmaningar som till exempel terrorism, cyberhot, avbrott i vitala system och flöden, sönderfallande stater och ekonomisk kris. Dessa hot är gränslösa och vi måste därför möta dem i ytterligare fördjupad samverkan med andra stater och organisationer.

En central aktör för säkerheten i Sveriges närområde är Nato. Utvidgningen av Nato har bidragit till säkerhet och stabilitet i Europa. Nato av idag är en mycket bredare organisation än under kalla kriget. Den är världens mest effektiva organisation för krishantering, och den enda med en global kapacitet. Försvarsberedningen konstaterar Sveriges samarbete med Nato ytterst endast begränsas av att vi inte åtar oss försvarsförpliktelser. Därav att Sverige nu deltar och övar med Natos snabbinsatsförband för krishantering, Nato Response Force (NRF).

Idag samarbetar Sverige med de baltiska staterna inom ramen för EU och Nato. Vi samverkar med Lettland i den internationella insatsen i Afghanistan. Estland, Lettland och Litauen bidrar alla tre med förband till EU-stridsgruppen Nordic Battle Group som står i beredskap 2015 under svensk ledning. De baltiska länderna har även uttryckt önskemål om att ingå i ett bredare nordisk-baltiskt försvarssamarbete. Detta delar Försvarsberedningen. Det är ett svenskt intresse att fördjupa samarbetet med länder i Östersjöregionen, däribland våra baltiska grannar.

Ett nära samarbete i Norden och med de baltiska staterna samt med andra Östersjöländer, till exempel Ryssland och aktörer bidrar till att stärka säkerheten. Det ökar förmågan att hantera kriser i regionen vilket genom samarbete stärker vår krisberedskapsförmåga. Det skapar också en förutsägbarhet, främjar fredlig utveckling och höjer långsiktigt tröskeln för militära incidenter och konflikter.

CECILIA WIDEGREN (M)

riksdagsledamot Skaraborg, försvarsberedningens ordförande

 
Eestlased Rootsis