Rysslands politik i Ukraina sprider oro i de baltiska länderna. Den förre Natochefen varnar för att de baltiska länderna kan bli nästa mål för Putin. ”Vi är med i Nato, det är skillnaden mellan oss och Ukraina”, svarar Ojars Kalnins, ordförande i det lettländska parlamentets utrikesutskott.Natos tidigare generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen skapade rubriker när han häromdagen i en intervju med tidningen Daily Telegraph varnade för att Vladimir Putin har farliga ambitioner som sträcker sig längre än Ukraina, och att Ryssland kan komma att testa solidariteten i Nato genom en intervention i de baltiska staterna.
- Det handlar inte om Ukraina. Putin vill återupprätta Ryssland som en stormakt. Risken finns att han kommer att intervenera i Baltikum för att testa Natos paragraf 5, säger Fogh Rasmussen i intervjun.
Paragraf 5 i Natofördraget går ut på att om en medlemsstat angrips ska de andra medlemmarna komma till hjälp.
Putin vet att han kommer att besegras om han angriper en Natomedlem, menar Fogh Rasmussen innan han gör tillägget:
- Men han (Putin) är specialist på hybridkrigföring.
Den förre Natochefen fruktar att Ryssland ska trigga i gång konflikter i Estland eller Lettland, länder med stora ryska minoriteter.
Med hybridkrigföring - som ibland också kallas "sjätte generationens krigföring" - menar Fogh Rasmussen en typ av konflikt som börjar med propaganda och psykologisk krigföring. Flera experter som DN talat med menar att den ryska propagandan är i gång i Baltikum.
I senare skeden kan ryska minoriteter utnyttjas innan det är dags för anonyma specialtrupper ("små gröna män", som på Krim). Först i slutskedet sätts reguljära trupper in.
- Jag delar Fogh Rasmussens oro, säger Karlis Neretnieks, svensk generalmajor och tidigare rektor vid Försvarshögskolan som följer utvecklingen i Öst- och Centraleuropa.
Neretnieks menar att mycket står på spel när Putin, Angela Merkel, François Hollande och Petro Porosjenko nu under onsdagen möts för förhandlingar om krisen i Ukraina.
- Merkel, Hollande och EU måste få Putin att förstå att det är stopp nu. Man måste göra klart att det blir mycket starkare ekonomiska sanktioner, eller att det kan bli tal om vapenleveranser till Ukraina, om Ryssland inte ändrar sig, säger Karlis Neretnieks.
- Om de inte gör det kommer det bli som vid Georgien-krisen 2008 – väst skriker ett tag, men accepterar sedan fakta. Då kan Baltikum bli nästa steg för Putin, tror Neretnieks.
Krisen i Ukraina har skapat oro och nervositet i de baltiska länderna. Estland, Lettland och Litauen återfick sin självständighet först i början av 1990-talet efter att ha lytt under Moskva sedan andra världskriget. Både Estland och Lettland har ryskspråkiga minoriteter på uppåt trettio procent av befolkningen.
- Oron har funnits här det senaste året, sedan krisen i Ukraina trappades upp. Putin är oberäknelig, förklarar Ojars Kalnins, ordförande i det lettländska parlamentets utrikesutskott.
Samma sak säger andra personer som DN talat med.
- Nervositeten finns, utan tvekan, menar Andis Kudors, chef för tankesmedjan Centre for East European Policy Studies i Lettlands huvudstad Riga.
- Moskva försöker skaffa sig inflytande, konstaterar Janis Berzins, chef för forskningsavdelningen vid Lettlands försvarsakademi.
Alla tre pratar om propaganda, om hur Ryssland försöker vinna terräng genom ryskspråkiga medier och organisationer med band till Moskva.
- Ryssland skulle kunna använda de baltiska länderna för att destabilisera Nato och EU, menar Janis Berzins.
I nästa stund säger dock Berzins att han inte kan se några objektiva skäl varför Putin skulle angripa de baltiska länderna.
- Det skulle inte vara någon rim och reson i det.
De baltiska länderna har det senaste året utsatts för fler ryska provokationer och kränkningar av luftrummet än tidigare, säger man. Och i september försämrades relationen mellan Estland och Ryssland drastiskt när en estnisk säkerhetsofficer kidnappades på estländskt territorium och fördes till Moskva.
- Nato har reagerat på Rysslands agerande. Och man har gjort det på ett sätt som vi är nöjda med, säger Ojars Kalnins.
De tre baltiska länderna är medlemmar i Nato sedan 2004. Det senaste året, sedan Ukrainakrisen började, har Nato stationerat flyg i Estland och Litauen som patrullerar de baltiska ländernas luftrum. Och försvarsalliansen är på väg att skapa en snabbinsatsstyrka på 5 000 man som ska ha kommandocentraler i alla de tre baltiska länderna.
- Natos reaktion innebär en stark signal till Putin - att Baltikum är en del av Nato, säger Ojars Kalnins.
Både Kalnins, Berzins och Kudors menar att grogrunden för rysk propaganda i Lettland inte är särskilt bra.
- En opinionsundersökning förra året visade visserligen att 30 procent av de ryskspråkiga i landet stödde Putins politik i Ukraina. Men jag tror inte att Moskva kan hitta särskilt många som skulle agera "små gröna män" som på Krim. Ryssarna i Lettland vill vara européer, säger Andis Kudors.
Janis Berzins efterlyser en större vaksamhet och beredskap när det gäller de tidiga faserna i "den sjätte generationens krig" - propaganda och psykologiskt krig.
Men både Berzins och de andra DN talar med litar på Nato.
- Om Nato inte skulle reagera på en intervention i Baltikum vore det slutet för försvarsalliansen, säger Ojars Kalnins.
Thomas Hall
http://www.dn.se/nyheter/varld... 