Vi vet att Ryssland kraftigt ökar sin försvarsbudget, efter 1990-talets nedgång. Ryssland är ett mycket stort land med en försvarsbudget som överstiger Storbritanniens. Rysslands stormaktsanspråk beror i hög grad på deras stora innehav av kärnvapen som självfallet ska tas på mycket stort allvar.

Utvecklingen i Ryssland inger oro i många avseenden, även om det också finns ljuspunkter, särskilt i förhållande till Sovjettiden.

Hur allvarligt är det då att ryskt stridsflyg rör sig i Östersjön? Eftersom svenskt stridsflyg och svensk signalspaning förekommer på internationellt luftrum över Östersjön får vi ju acceptera att ryskt, och andra länders, också gör det. Naturligtvis ska Sverige ha en god incidentsberedskap.

Det är ändå viktigt att inse allvaret i spänningen mellan öst och väst under det kalla kriget, och skillnaden gentemot i dag. Då undertecknades inte avtal om friare handel och då exporterades inte huvuddelen av energiproduktionen i Ryssland till EU. Då fanns Sovjetunionen och kommunistdiktaturer inte bara i Ryssland utan även i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckoslovakien, Östtyskland, Ungern, Rumänien och Bulgarien.

I dag är alla de nämnda länderna demokratier och med i EU och Nato. Omvärldsläget i dag är inte jämförbart med det under det kalla kriget, även om Rysslands utveckling och ökade försvarsförmåga måste följas noga. Sverige måste dra slutsatser av det vad gäller vårt försvars inriktning och storlek och hur vårt samarbete med andra ska utformas.

Det är också alldeles uppenbart att Sveriges säkerhet i hög grad beror på att vi kan bygga den tillsammans med andra goda demokratier i vår omvärld. I en förutsättningslös analys av det säkerhetspolitiska läget i vår omvärld är detta en viktig del.

STAFFAN DANIELSSON (C) riksdagsledamot och försvarspolitisk talesperson

Märkmed: