Frågor och svar om bankunionen Vad innebär en bankunion och hur stor sannolikhet är det att det blir en europeisk federation? Svd Näringsliv reder ut.
Hur ska ECB kunna övervaka 6000 banker?
Den frågan är det många som ställer sig och är ett av kritikernas viktigaste motargument till en bankunion. Att övervaka banker ligger långt ifrån centralbankens nuvarande uppgift att ha koll på inflationen och sätta räntan för eurozonen. För att klara uppgiften måste ECB nyanställa, troligen tusentals personer. Kritiker påpekar gärna också att en trovärdig övervakning behöver ske på plats, ute på golven och inte från en skyskrapa i Frankfurt. Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble har påpekat för EU-kommissionen att det inte är rimligt att en banktillsyn är på plats till 2013, och han skrev en uppmärksammad artikel i Financial Times häromveckan där han påpekade att det inte är rimligt att tro att ECB ska klara av att ha full koll på 6000 banker. Enligt Schäuble borde man därför fokusera på ett mindre antal systemviktiga banker. Skulle bankunionen bli av är det rimligt att anta att det centrala regelverket dras upp i Frankfurt, medan kontrollen sker på nationell nivå.
Barroso vill på sikt gå ännu längre och skapa en skatteunion och till och med en federation, kan det bli så?
Drömmen om en europeisk federation har funnits lika länge som EU och är inte enbart något det fantiseras om på EU-kommissionen Bryssel. Även delar av det tyska etablissemanget är för en federation. Den förre tyske utrikesministern och partiledaren för de gröna, Joschka Fischer, fick stor uppmärksamhet för ett tal på Humboldtuniversitetet i Berlin i början av 2000-talet där han listade fördelarna med en europeisk federation. Idag hörs ofta argumentet att det bara finns två vägar ur krisen; upplösning av eurozonen eller djupare samarbete. Men ett Europas förenta stater känns inte sannolikt. Frankrikes premiärminister markerade i veckan att han är skeptisk till att ge upp suveränitet, länder som Storbritannien, Finland och Sverige är också emot. Däremot är det troligt att vi får djupare ekonomisk integration mellan euroländerna.
Varför behövs en bankunion?
– Det är främst för att undvika den negativa trend som växt fram i krisens spår där bankernas och staternas finansiella situation lätt har kunnat smitta av sig på varandra. Det vill säga, ett minskat förtroende för banksystemet i ett land riskerar att försämra statens upplåningskostnader likväl som ett minskat förtroende för den enskilda staten riskerar att drabba landets banker. Eller som José Manuel Barroso uttrycker det: ”Vi vill bryta den onda länken mellan självständiga stater och deras banker”.
Vad händer med lagförslaget nu?
– Förslaget innebär att Europeiska Centralbanken, ECB, kommer att bli ansvarigt för att ge banktillstånd, se till att banker följer regelverk och vidta åtgärder – som att dra in tillstånd och ge böter – om de inte sköter sig. Euroländernas egna, nuvarande finansinspektioner ansvarar för allt konsumentorienterat och bistår ECB att genomföra beslut. Nu väntas bara att EU-kommissionens förslag ska godkännas, och då kommer ECB gradvis från den 1 januari 2013 ta över ansvaret för övervakningen av euroområdets 6000 banker.
Hur påverkar bankunionen svenska bankkunder?
– Inte mycket alls, så länge vi inte ansluter oss. Förslaget gäller bara euroländernas banker. Svenska finansinspektionen kommer fortsätta att jobba och övervaka svenska banker som tidigare. Länder utanför euron, som Sverige, ska få möjlighet att ansluta sig till bankunionen. Anders Borg har uttryckt sig försiktigt och sagt att det för tidigt att säga något om innan alla detaljer är presenterade.
Hur påverkar bankunionen svenska banker?
– Som nämnts ovan inte mycket, däremot har våra svenska storbanker verksamheter i euroländer som Finland (Nordea) och Estland (SEB, Swedbank) – så deras verksamheter där påverkas av den nya bankunionen. Nordeas vd Christian Clausen har just framfört kritik mot att isolera bankunionen till euroområdet, han anser att flera banker än de gränsöverskridande systemviktiga bankerna ska tvingas ingå.
När kan en bankunionen verklighet?
– Det pratas om redan den 1 januari nästa år, vilket är en snabb tidsplan. Några frågor återstår, till exempel om hur denna jätteinspektion ska finansieras. Det finns ingen överstatlig insättargaranti, så det är ändå det aktuella landets egen stat som måste pytsa ut pengar om en bank blir av med tillståndet.
Hur hänger ESM och lagförslaget om en bankunion ihop?
Hittills har kraschande banker räddats av regeringar som inte kan låta småfolkets besparingar och pensioner gå upp i rök. Men för att ha råd kan regeringarna tvingas be om krislån. Statsskulden skenar då och därmed landets kreditvärdighet. Nu vill man ge banker möjlighet att låna pengar direkt ur ESM, utan regeringars inblandning, så att lånen inte påverkar statsskulden. Men först vill man försäkra sig om att alla banker följer samma regler. Det är bankunionens syfte.
Hur togs förslaget om en bankunion mot inom EU?
Alla visste att förslaget skulle komma, så det blev varken direkt bestörtning eller glädjejubel på dagen. Nu ska förslaget tas in i förhandlingsrummen och det är nu som bråk kan uppstå om detaljer eller effekter för enskilda länder. Få tror att bankunionen kommer att finnas på plats till nästa år, som EU-kommissionen hoppas.
Vilka länder är för en bankunion, vilka mot?
Tyskland är orolig för att ECB:s roll som i huvudsak inflationsväktare och garant för prisstabilitet ändras för mycket. ECB:s oberoende har alltid varit en käpphäst för Tyskland, och lite tyder på att den inställningen är förändrad. Britterna, med EU:s största bank- och finanssektor vill inte låta sig övervakas av någon utanför London. Frankrike, som mest högljutt lovat räfst och rättarting med banker som spekulerat för vidlyftigt, stödjer den, och också de länder vars banker – Spanien och Italien – vars banker kan behöva pengar i framtiden. Länder utanför euron, som Danmark och Sverige, måste klura på vad effekten av att ha en stödgaranterad banksektor i sin absoluta närhet blir på det egna bankväsendet.
Kan man skapa en bankunion utan att ändra i Lissabonfördraget?
Ja. Man skapar inte en ny politisk eller juridisk institution som kräver fördragsstöd, utan ger ECB en ny lista med arbetsuppgifter. Under krisen har man redan beslutat om tre nya bevakningsmyndigheter för finansinstitut och banker, utan att Lissabontexten tagits fram. Men man behöver godkännande från alla EU-länder, även de utanför euroområdet, eftersom nya paragrafer om europolitiken måste skrivas in i gemensamma EU-lagtexter.
Carolina Neurath Reporter Näringsliv
Teresa Küchler Reporter
