Den finska rädslan för Ryssland som rustar
Eestlased Rootsis 23 Jan 2014  EWR
    Trüki   E-post   FB     
http://www.expressen.se/nyhete...
Sveriges försvar är så svagt att det kan hota stabiliteten och säkerheten i vårt omedelbara grannskap. Sådana farhågor framförs allt oftare i Finland mot bakgrund av den snabba upprustningen i Ryssland.
Finlands president Sauli Niinistö talar om "säkerhetsvakuum", ett starkt ord för att komma från en nordisk statschef.
I morgon ger han sig in i det påstått tandlösa svenska lejonets kula för att prata försvar med Fredrik Reinfeldt.


Den finländske presidenten Sauli Niinistö är huvudattraktion på Folk och försvars rikskonferens som börjar i Sälen i morgon. Efter hans åtminstone antydda kritik av Sveriges försvarspolitik nyligen väcker hans närvaro stort intresse bland alla politiker, militärer och journalister som minglar på den etablerade försvarsträffen på högfjällshotellet.
Bakgrunden är att Finland är djupt oroat över vad man ser som Sveriges nedrustning. Detta i en tid när Ryssland rustar upp i rasande fart.
- Sverige har i hundratals år varit en stabiliserande kraft i Östersjön. Nu riskerar den svenska svagheten i stället att hota stabiliteten. Det är en växande oro i Finland som räknar med Sverige som en militärt stabil faktor, säger Charly Salonius-Pasternak, expert på nordisk säkerhetspolitik vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors.
- Det är helt okej att lita på andras militära hjälp, det är vad Nato går ut på. Men då måste man också själv kunna bidra med hjälp till andra. I dag åker Sverige snålskjuts på andra.
- Sverige har valt en väg, men ni satsar inte tillräckligt ekonomiskt på den. Finansiera er försvarsplan eller ändra planen! Ingen tror på ett militärt hot i dag, men vem vet vem som styr Ryssland om fem år, säger han.
Försvarsminister Karin Enström känner inte igen den här bilden. Hon säger att Sverige tvärtom får internationellt beröm för sitt försvar.
- Det här är verkligen inte den bild jag får när jag träffar min kollega, den finländske försvarsministern. Och jag uppfattar inte att president Niinistö skulle vara orolig. Han berömmer ju vår förmåga både vad gäller flygvapen och flotta, säger Karin Enström.
- Vi stärker just nu vår försvarsförmåga med ett tillskott på 1,4 miljarder kronor. Vi har blivit bättre sedan 2006 och genomför fler övningar, både i luften, till lands och med marinen. Vi har mest och störst flygaktivitet över Östersjön av samtliga Östersjöländer.
- När jag mötte Natos generalsekreterare tackade han för Sveriges bidrag. Och vi får goda betyg i Natos utvärdering. Min viktigaste prioritet är att stärka försvaret, säger hon.

Charly Salonius-Pasternak, som är en av de ledande säkerhetsforskarna i Finland, påpekar att många av de svenska försvarsbesluten gjordes före 2008 då Ryssland attackerade Georgien. Då "vaknade många", också i Sverige, eftersom man insåg att Ryssland var berett att använda maktmedel mot sina grannar, säger han. Men Finland med sina historiska erfarenheter hade aldrig haft några illusioner om sin stora granne i öster.
Stormakten Ryssland håller på att resa sig efter den långa "förnedrande" svaghetsperioden efter Sovjetunionens fall och är på god väg att bli en supermakt igen. President Vladimir Putin aviserar vapeninvesteringar för tusentals miljarder kronor medan Ryssland blir allt aggressivare gentemot sina gamla lydländer i Baltikum och Östeuropa - och allt aktivare i Östersjön.
Detta sker samtidigt som "enveckasförsvar" har blivit ett av svenska språkets nyord. ÖB Sverker Göranson förklarade i januari förra året att Sverige kan försvara sig "ungefär en vecka på egen hand". Strax därefter sjukskrev han sig två månader för utmattning.

ÖB var knappt tillbaka i tjänst förrän det var dags för "ryska påsken". Ryska bombplan övade anfall mot svenska mål på långfredagsnatten - och Sverige saknade helt incidentberedskap. Inga svenska jaktplan var i luften under övningsattacken, något som väckte internationellt uppseende. Och förstärkte oron i Finland.
På frågan "Varför är Sveriges försvarsförmåga viktig för Finland?" svarade president Sauli Niinistö nyligen i en intervju som publicerades samtidigt i Svenska Dagbladet och finländska Hufvudstadsbladet.
- Vi vill inte ha något säkerhetsvakuum där.
Av diplomatiska skäl lade han också till meningen "Det vill vi inte ha i Finland heller". Presidenten dömde inte helt ut det svenska försvaret. Han bekräftade att den svenska försvarsförmågan har fått mycket kritik i Sverige "framför allt vad marktrupperna beträffar, i och med att den allmänna värnplikten avskaffades", men fortsatte:
- Sedan har ju Sverige större prestationsförmåga än Finland på flera plan, bland annat inom luftkrafterna och flottan. Sverige är inte försvarslöst.
Budskapet är ändå uppenbart för alla som följer nordiska försvarsfrågor. Niinistö drar sig inte för att använda ordet "vakuum" i samband med det svenska försvaret.
- Det är tydlig kritik från presidenten. Det är inte vanligt mellan länder, särskilt inte i Norden, att man lägger sig i varandras försvarspolitik på det här sättet, att man på den här nivån för politik via tidningar, säger Lars Gyllenhaal, militärhistorisk författare som i sin senaste bok "Ryska elitförband" bland annat beskriver Rysslands upprustning.
- Redan för tio år sedan var en tidigare president ute i liknande syfte mot Göran Persson. Det är andra gången Sverige får på moppe av en finländsk president. Men nu skärps tonen.
- De anser att Sverige är en friåkare som inte tar ansvar för sig självt och därmed inte för Norden. Jag ser det som befogad kritik, inte för att det finns akuta hot mot Finland eller Sverige utan på grund av problem som kan bli allvarliga på lång sikt, säger han.

I svensk-finländska försvarssammanhang talas det om tre alternativ:
• En försvarsallians mellan de båda länderna, något som avvisas av båda sidor.
• Att båda eller bara det ena av länderna ska gå med i Nato, ett förslag som tills vidare inte är aktuellt eftersom folkopinionen i båda länderna är emot det. Ordförandena i Sveriges och Finlands moderata ungdomsförbund manade häromdagen sina länder att ansluta sig till den västliga försvarsalliansen.
• Ökat försvarssamarbete mellan Finland och Sverige, kanske det enda av alternativen som är politiskt möjligt i dag.
- En sak är redan gjord i samarbete. Sverige gick med i Natos snabbinsatsstyrka före årsskiftet, Finland gjorde det före oss. Det är en signal till Ryssland, säger Lars Gyllenhaal.
- Vi kan lära oss av deras övningar. Vi har kompanier och bataljoner, de övar på brigadnivå. Men vad gäller marinen och flygvapnet har Sverige nog en del att lära dem, säger han.
Gyllenhaal anser att det också vore naturligt att vidareutveckla amfibiesamarbetet i de svenska och finländska skärgårdarna. Och att Sverige borde ha mer av den finländska synen på material, alltså att kunna köpa begagnat och enklare.

Efter 600 år i ett gemensamt rike och sedan 200 år av ofta dramatiskt skilda vägar finns det stark historisk laddning i relationerna mellan Sverige och Finland, inte minst i försvarsfrågor. En känsla av att Sverige svikit broderfolket i utsatta lägen lever fortfarande kvar som en underström i det finska folkdjupet. Det är både ett historiskt minne från den svenska tiden och från det turbulenta 1900-talet med Finlands båda krig mot Sovjetunionen.
- I Finland finns en lång tradition att uppfatta sig som utsatt gränsnation mellan öst och väst. Där finns föreställningen att det alltid är vi som ensamma får ta smällen och göra jobbet. Det är en lång underström i vår kultur, säger Nils Erik Villstrand, professor i nordisk historia vid Åbo Akademi.
- Uppfattningen går tillbaka till tiden som gemensamt rike. Först tömde svenskarna landet på alla soldater för att föra krig än i söder, än i väster. Sedan kom fienden från öster och vi fick försvara oss så gott det gick.
- På samma sätt upplevde man att Sverige svek under andra världskriget. Finland kände sig ensamt och lämnat i sticket och övergivet av alla. Man hade orealistiska förväntningar på Sverige, man ansåg att Sverige hade moraliska förpliktelser på grund av den långa gemensamma historien, säger han.
Den finländske historikern påpekar att det här är folkliga föreställningar som emellanåt kommer upp till ytan. Han understryker att nyare historisk forskning ifrågasätter att någon skulle ha vunnit på att Sverige drogs med i kriget mot Sovjet - och forskningen har också uppvärderat den svenska hjälp som faktiskt gavs.
- Det finns goda förutsättningar för svenskt-finskt samarbete. Våra länder är mycket lika. Nationalismen på 1800- och 1900-talen skapade särdrag men tar inte bort likheten. Vi är stöpta i samma form, säger Nils Erik Villstrand.
- Men vi ser bekymrat på att Sverige verkar göra sig så tandlöst. Gör svenskarna rätt omvärldsanalys? Den ryska upprustningen oroar många i Finland, vi har det i ryggmärgen, säger han.

Journalisten Inger Jägerhorn, tidigare bland annat biträdande chefredaktör på Hufvudstadsbladet i Helsingfors och utrikeschef på Dagens Nyheter, har god inblick i både den svenska och den finländska debatten. Hon säger att finländarna är mycket mer bekymrade över utvecklingen i Ryssland än svenskarna - och att detta är bakgrunden till Finlands oro för den svenska försvarspolitiken.
- Finlands utgångspunkt är att man står ensamt, det är den hårda läxan från kriget. Tidigare fanns stor besvikelse över att Sverige inte ställde upp för Finland under andra världskriget. I dag har man fått större förståelse för den tidens svenska synpunkter, för att Sveriges svåra val var att stödja Hitler eller Stalin, säger Inger Jägerhorn.
- Under den allmänna turbulensen och upplösningen i Ryssland under 1990-talet fanns en liten öppning för både Sverige och Finland att gå med i Nato. I dag tror jag inte att det skulle öka Östersjöns säkerhet eftersom det skulle irritera Ryssland.
- President Niinistös uttalande om "säkerhetsvakuum" var ovanligt uppriktigt. Sverige lämnar till exempel Gotland utan försvar. Det innebär ett vakuum i Östersjön, säger hon.


Av Arne Lapidus
 
    Trüki   E-post   FB     
SÜNDMUSED LÄHIAJAL
Aug 19 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 20 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 21 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 22 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 23 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 24 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 25 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool
Aug 26 2017 - Muskokas
Kotkajärve Metsaülikool

Vaata veel ...

Lisa uus sündmus