Några av de flyktingar som i förra veckan blev räddade av svenska kustbevakningens fartyg Poseidon i Medelhavet.
Under det andra världskriget kom cirka 30 000 flyktingar från Estland, Lettland och Litauen till Sverige. De tog sig över Östersjön i enkla båtar och plockades ofta upp i sista stund av den svenska sjöräddningen. Hur många som förliste på vägen vet vi inte.
1940-talets baltiska flyktingdrama bleknar förstås i jämförelse med det som nu utspelas på Medelhavet där människor desperat försöker ta sig ifrån brinnande krigshärdar till en säkerhet i Europa. EU-kommissionen vill fördela bördan i solidaritet med de länder som framför allt tar emot människoströmmarna. Men bland annat balterna är ovilliga att hjälpa till.
I Estland hölls i början av juni en demonstration mot flyktingmottagande utanför regeringskvarteren i Tallinn. En rapportör i engelskspråkiga Estonian World chockeras av två t-tröjor som han ser på ett par demonstranter. Den ena har texten ”Negern bor i Afrika”. Den andra (fångad på bild) förkunnar: ”Negrer till ugnen”.
En blatant rasism verkar ha blivit mer eller mindre rumsren i ett av våra grannländer. Kristiina Ojuland, som var Estlands utrikesminister 2002-2005, skrev på Facebook att den vita rasen hotas av mörkhyade immigranter. Hon framhöll att ”negerfrågan” är existentiell för Estland och vill säga ett klart nej till ”så kallade flyktingar”. Självfallet fick hon rungande applåder från den nationalistiska nätmobb som hetsar politikerna.
Ledaren för Konservativa Folkpartiet (8 procent i senaste valet), har frankt förklarat att han vill deportera alla flyktingar om partiet skulle komma till makten. Han oroades i en intervju över att antalet färgade personer redan ökat på Tallinns gator.
Sedan Estland sagt nej till en solidarisk europeisk flyktingpolitik har man ändå accepterat att ta emot maximalt 200 skyddssökande. Grannlandet Lettland har gått med på en kvot på 250 fastän EU-kommissionen bad om 730. Men redan detta ringa antal vållade demonstrationer i Riga i början på augusti.
Litauen (3 miljoner invånare) ska för sin del ta emot 325 flyktingar men ordföranden i parlamentets försvarsutskott, Arturas Paulauskas, har krävt att man först inför ett förbud mot att bära burka. Han undrar också om muslimer bör få utöva sin religion var som helst i landet.
Borgmästaren i den lettiska staden Rezekne (32 000 invånare) säger till tidskriften The Baltic Course att hans stad omöjligt kan ta emot några flyktingar. Han anser att ansvaret bör åvila de europeiska länder som varit delaktiga i att skapa röran i Mellanöstern och Nordafrika, till exempel Storbritannien och Frankrike.
Vad borgmästaren glömmer är att de baltiska staterna i hög grad är medansvariga för denna politik. De stödde helhjärtat den folkrättsvidriga invasionen av Irak (själva grunden för flyktingströmmarna därifrån) och som Nato-medlemmar har de också utan reservationer medverkat till kaoset i Libyen.
Nu nås vi av fruktansvärda bilder från Mellaneuropa där desperata flyktingar försöker ta sig förbi gränsbommar och taggtrådshinder. Människor dör i flyktingbilar. Grekland går på knäna. Men från de baltiska staterna kan inga stora insatser väntas när det gäller att hjälpa vare sig grekerna eller de förtvivlade flyktingarna.
Kanske Margot Wallström ska ta en tur över Östersjön och undervisa sina kollegor om vad som i grunden menas med europeiska värderingar och internationell solidaritet.
http://www.aftonbladet.se/kult...